Oh mercy

För några veckor sedan pratade jag med Joel om Bob Dylans självbiografi och uttryckte då att jag inte var så imponerad, vilket Joel blev lite upprörd över (trots att han själv inte har läst ut den). Men nu har jag kommit till kapitlet Oh Mercy som handlar lite om tiden kring den skivan och eftersom den tillhör mina Dylan-favoriter så öppnar sig boken lite mer nu. Bobs memoarer är min toalettbok. Plockas alltså fram vid bad, tandborstning och andra bestyr i detta lilla utrymme. Det är en riktigt bra toalettbok, för den går att kasta sig in i för en tvåminuters tandborstning, men även vid ett halvtimmesbad kommer den väl till pass.

Undrar om det är just för att det är om och av Bob eller om det kan vara så att det är kul i största allmänhet med biografier/memoarer? Hittade på Gleerups en om Freddie Wadling som också verkade väldigt intressant... kanske den kan bli nästa toalettbok?